|
 
Projektledare Glafo: Peter
Sundberg
Projektstatus: fortsättning
LINNÉUNIVERSITETETS
FÄRGSYSTEM – ETT EXPERTSYSTEM FÖR ATT SIMULERA OCH VISUALISERA
FÄRGAT GLAS
Målet
är att ta fram ett beräkningsprogram för att kunna förutsäga
vilken färg en viss glassammansättning ger och omvänt;
hur man ska få fram en viss färgnyans i glas.
1:a
lägesrapporten kan du läsa här.
2:a lägesrapporten
kan du läsa här.
3:e lägesrapporten
kan du läsa här.
Under 2010 har Glafo tillverkat över hundra färgade glasprover
baserade på sex olika färgämnen: järn, krom, koppar,
kobolt, nickel och mangan. De färgande ämnena har studerats
ensamma eller i en kombination av upp till två färgande oxider.
Prover i olika tjocklek har tillverkats från samma smälta
för att bl a undersöka hur tjockleken påverkar färgtonen.
Proverna har karakteriserats i spektrofotometer och färgkoordinaterna
enligt CIELab har beräknats för alla proverna. Proverna har
även preparerats för den visuella bedömning av färgen
som utförs av designhögskolan i Pukeberg.
Tjocklekens
inverkan på färgen
En viktig egenskap som måste inkluderas i ett färgsystem
för transparanta färger är provernas tjocklek. Denna
variabel saknas av naturliga skäl i system anpassade för ytfärger.
Studien av hur provets tjocklek inverkar på färgen har gjorts
både visuellt med NCS-systemet och uppmätt med spektrofotometer.
I figuren visas beräkningsresultatet från en separat studie
där spektra från våra mest intensivt färgade prover
har intrapolerats enligt Bouguer-Beers samband för transparanta
material. Figuren visar projektionen i CIELab:s a- och b-plan.
Studien visar också
att den optiska densiteten beror på mängden färgande
ämnen. Både halt och godstjocklek påverkar då
provets färg. För kobolt - där den färgande oxiden
endast finns i ett oxidationstal (dvs ger en färgton) sker samma
färgförändring om provet ändrar sin tjocklek x %
eller om halten (mg/kg) ändras x %.
För andra färgande oxider som har flera olika oxidationstal,
är detta sant inom vissa gränser. Vid höga halter eller
stora förändringar i koncentrationen kan förändringar
i färg ske på grund av ändrat oxidationstal eller ändrad
koordination (omgivning). För sådana glas försvåras
beräkningarna.
Figuren visar
vilken färg ett transparent glasföremål får när
man ändrar tjockleken.
Figuren visar färgcirkeln
i CIELAB med a- och b-axlarna markerade. Diagrammets
mitt representerar ett färglöst glas. I det aktuella fallet
ett helt transparant glas.
Linjerna för
kobolt (Co), koppar (Cu), krom (Cr), järn (Fe), mangan (Mn) och
nickel (Ni) visar koordinaternas projektion i a- och b-planet när
man ändrar glasens tjocklek.
Resultatspridning
Projektet har rönt stort intresse både nationellt och internationellt.
Under 2010 presenterades projektet vid Nordiska Glastekniska Föreningens
(NGF) möte i Kosta (september) samt vid International Color Association
AIC:s möte i Argentina (oktober 2010). Nästa tillfälle
att presentera våra resultat är på GLASSAC (maj 2011)
- en konferens i Tyskland som bl a inriktar sig mot restaurering av
kyrkfönster. Här ska vi delta med två bidrag - en muntlig
presentation och en poster-presentation.
Fortsatt arbete
Under våren ska projektet förankras hos industrin för
att få influenser från de tilltänkta användarna
av ett färgprogram som glasdesigners och annan personal som arbetar
med färg och glas. Arbetet är planerat av Andrew Bearnot -
en Fulbright-stipendiat från USA - som studerar samarbetet mellan
industri/forskning och utveckling.
|
IN
ENGLISH